På KF 20210930 lade vi i Vänsterpartiet en motion om att införa 30-timmars arbetsvecka på prov i form av en försöksverksamhet med 30-timmars arbetsvecka på två arbetsplatser, en mansdominerad och en kvinnodominerad. Efter ett år (2022-11-24) beslöt KF att avslå motionen. Samtliga partier i fullmäktige förutom Vänsterpartiet yrkade på avslag. Motionen handlade om en försöksverksamhet för att se hur en arbetstidsförkortning skulle fungera i Värnamo. Någon kompromissvilja fanns inte. Om den föreslagna förkortningen var för stor, så fanns det ju utrymme för kompromisslösningar.

Nåväl, alla kommuner och regioner är inte lika räddhågsna som Värnamo. I vår grannkommun Vaggeryd pågår sedan hösten 2022 ett projekt inom hemtjänsten i Skillingaryd med arbetstids-förkortning från 37 till 34 timmar. Berörd personal uppskattar detta försök. Projektet har fortsatt under 2024 med stöd av statsbidrag.

Sedan vecka 35 år 2022 testar även operationsverksamheten i Östergötlandsregionen omfattande 200 personer på Linköpings Universitetssjukhus och Vrinnevisjukhuset i Norrköping arbetstids-förkortning1. Arbetstiden har sänkts från 100% till 89% med bibehållen lön – från 38 timmars till 34 timmars arbetsvecka.

De första projektrapporterna visar på:

• Produktionsökning 12%
• Ökad effektivitet
• Minskad sjukfrånvaro
• Minskad övertidskostnad
• Fler arbetar heltid. Mer arbetstid för medarbetarna.
• Ökad återhämtning hos medarbetarna
• Kostnad 0,67% av total lönekostnad per år.

Med andra ord går det inte att tillämpa enkel aritmetik när det handlar om människor. Kostnaden kan bli ganska blygsam, även om det inte blir kostnadsneutralt. Däremot finns det andra plusvärden.

Varför tjatar Vänsterpartiet om arbetstidsförkortning? Står vi inte inför en framtida bristsituation när flera sektorer inom samhället skall ”slåss” om en minskande arbetskraft? Vi har den demografiska utmaningen med en åldrande befolkning.

Visst har vi utmaningar. En utmaning är svårigheten att behålla personal. År 1998 var den genomsnittliga anställningstiden i Sverige 12 år, enligt en utredning från Näringsdepartementet. 2004 stannade vi i snitt 11 år på en arbetsplats, 2010 i 7 år och nu har anställningstiden sjunkit till omkring 5 år2. Att rekrytera och lära upp ny personal är allt annat än en obetydlig kostnad.

Vi har även utmaningen med den höjda pensionsåldern. För att upprätthålla och höja pensionsnivåerna har regeringen fastställt riktåldern för pension för 2029 till 67 år3. Orkar våra äldre medarbetare med det förlängda arbetslivet?

Kan vi rekrytera kompetens utifrån? För arbetstillstånd krävs numera en garanterad inkomst på 28 840 kronor i månaden4. Flera av de yrkesgrupper som jobbar inom kommunen har medellöner nära eller under detta försörjningskrav, exempelvis elevassisten (28 140), lärarassistent (30 947), barnskötare (27 915) och måltidspersonal (25 820)5. En nyanställd immigrant torde knappast kunna räkna med att bli lönesatt i någon högre percentil (på vanlig svenska: får räkna med en lägre lön).
Vi bör nog satsa på att behålla våra anställda en längre tid och se till att de orkar arbeta. Utöver detta måste arbetet med nyrekrytering ges goda förutsättningar i form av generösa anställningsvillkor. Med andra ord kan vi inte bara slänga ur oss fraser om att vi skall vara en attraktiv arbetsgivare. Det måste till handlingar och beslut.

Våra frågor till KS ordförande är:

• Är Värnamo kommun nu villig att pröva ett lokalt projekt med förkortad arbetstid?
• Följer kommunledningen de projekt som pågår med arbetstidsförkortningar och drar lärdom av dessa? I synnerhet de projekt som pågår i våra grannkommuner bör uppmärksammas.
• Hur tänker kommunledningen jobba med ett hållbart arbetsliv framöver? Finns det tankar kring hur våra äldre kolleger skall orka jobba heltid fram till pensioneringen?

Emina Dautovic
Fjodor Eklund
Vänsterpartiet 20240924

Uppdaterades: 02 okt 2024