1:a Majtåg i Jönköping
Vi passade på att delta i 1:a Majtåget i Jönköping.
Vi passade på att delta i 1:a Majtåget i Jönköping.
Vi i Värnamo har under flera års tid låtit kommuninnevånarna väcka frågor till kommunfullmäktige genom Medborgarinitiativ. Vi har fått in många tänkvärda och bra förslag.
Under det senaste året har projektet med Multiarenor i de mellanstora orterna slagit väl ut och engagerat många kommuninnevånare, av vilka flera velat skynda på utbyggnadstakten.
Nu är det dags att ge nya verktyg till våra kommuninnevånare och vårt förslag är att Värnamo
kommun tar efter Nässjö kommuns medborgarbudget.
Sveriges Kommuner och Regioner har utvärderat detta projekt som pågått sedan 2016 och slutsatsen är: ”Försöket med medborgarbudget syftade till att såväl öka delaktigheten hos de som bor i stadsdelarna som att främja de olika områdenas attraktionskraft. En tydlig majoritet av invånarna, 92 procent, uppgav att de var mycket- eller delvis nöjda med de förslag som till slut genomfördes”.
Medborgarbudget, eller som vi föredrar att kalla det invånarbudget, har faktiskt en internationell bakgrund. Den föddes som verktyg i den brasilianska staden Porto Alegre där den första budgeten genomfördes redan 1989. Idén flög faktiskt därefter globalt och sedan dess har verktyget använts på flera olika platser i världen – bland annat i Frankrike, USA och Finland, men även i mindre skala i Sverige, till exempel i Nässjö kommun.
Medborgarbudgeten är till för investeringar i sådant som förbättrar den fysiska miljön. Sju mindre planeringsområden får totalt 500 000 kronor var för investeringar i sådant som
förbättrar den fysiska miljön. Alla, även barn, som bor inom respektive planeringsområde kan vara med och bestämma vad pengarna ska användas till genom en förslagsprocess, där invånarna lämnar sina idéer till kommunen och där förslagen sedan går att rösta på.”
Lokala anpassningar för just vår kommun måste givetvis göras, men stommen i det man gör i Nässjö kan lätt användas hos oss. Det är av yttersta vikt i dagens samhälle, där tyvärr politisk passivitet lätt breder ut sig, att vi hittar sätt att vidareutveckla lokala demokratiska processer.
Med stöd av ovanstående frågar vi:
● är kommunledningen beredd att pröva på ”invånarbudget” liknande den i Nässjö kommun som en arbetsmetod för kommundelsutveckling?
Vänsterpartiet Värnamo
Emina Dautovic
Fjodor Eklund
2023-10-26
Vid en pressträff 30 augusti meddelade regeringen och Sverigedemokraterna att de kommer att gå vidare med förslaget om att offentliganställda ska vara skyldiga att anmäla papperslösa individer till polisen och Migrationsverket. Detta görs i tilläggsdirektiv till
Utredningen om stärkt återvändandeverksamhet (Ju 2022:12).
Här skrivs bl.a. ”För att åstadkomma ett effektivt återvändandearbete krävs en ändamålsenlig samverkan mellan berörda myndigheter och kommuner. Som ett led i detta är det nödvändigt att det finns förutsättningar för ett effektivt informationsutbyte, där kommuner och myndigheter inom ramen för sin verksamhet informerar Migrationsverket eller Polismyndigheten om de kommer i kontakt med personer som vistas i Sverige utan tillstånd”.
Denna formulering har flera fackförbund bl.a. Lärarförbundet, SSR och DIK reagerat på.
Välfärdsanställdas uppgift är att ge personer utbildning, vård, omsorg och socialt stöd utifrån behov. Enligt till exempel barnkonventionen har alla barn rätt till utbildning, lek och en meningsfull fritid. De människor som lever som papperslösa i Sverige kommer på grund av rädsla att avstå från att söka nödvändig vård, nödbistånd från socialtjänsten eller till och med pedagogisk verksamhet för barn. Det finns till exempel särskilda farhågor kring våldsutsatthet för kvinnor där socialtjänsten kan göra viktiga insatser.
Som arbetsgivare är det kommunens ansvar att se till att det finns en god arbetsmiljö som präglas av professionalism och tillit. Vi får tydliga signaler från kommuner och regioner om att medarbetare och chefer upplever obehag inför en eventuell anmälningsplikt med
mycket svåra avväganden och etiska dilemman. Det riskerar att ge en sämre arbetsmiljö och försvåra rekryteringen till välfärdens yrken.
Värnamos kommunstyrelse bör därför enligt Vänsterpartiet tillskriva regeringen, om vikten av att inte införa informationsplikt eller anmälningsplikt i kommunal verksamhet.
Det är av vikt att som kommunala politiska företrädare agera i tid innan beslut, för att påvisa de stora konsekvenserna förslaget skulle innebära i den kommunala verksamheten.
Vänsterpartiet frågar härmed:
● Kan kommunstyrelsen tillskriva regeringen om att anmälningsplikt inte bör införas i kommunal verksamhet? Särskilt inte gällande pedagogisk verksamhet, fritidsverksamhet, kulturell verksamhet för barn och unga, eller socialtjänsten.
Värnamo 20230907
Emina Dautovic
Fjodor Eklund
Demens orsakas av skador i hjärnan och kan yttra sig på olika sätt beroende på vilka delar som drabbas. Vanligen försämras minnet och förmågan att planera och genomföra vardagliga sysslor. Språk, tidsuppfattning och orienteringsförmåga är andra så kallade kognitiva funktioner som påverkas negativt. Även oro, nedstämdhet och beteendeförändringar kan tillhöra sjukdomsbilden.
Sammantaget leder symptomen till att personen har svårt att klara sin tillvaro utan stöd från omgivningen .
Mellan 130 000 och 150 000 personer i Sverige beräknas ha en demenssjukdom och varje år insjuknar 20 000–25 000 personer . Efter 65 års ålder ökar risken betydligt – var femte person över 80 år är drabbad.
I Värnamo kommun fanns 2022 cirka 2180 personer över 80 år. Rent statistiskt bör Värnamo i så fall ha uppskattningsvis 430 demenssjuka och av dessa är då 109 över 80 år. I april 2022 hade Värnamo kommun 307 personer inskrivna i permanent särskilt boende. Rimligen borde en tredjedel av dessa inskrivna vara demenssjuka över 80 år.
Har Värnamo kommun anpassat vården efter denna grupp?
Kanske, men inte fullt ut. På exempelvis Linneberg finns ett
Demensboende som har 14 hyresgäster med demensdiagnos och därutöver har biståndsförvaltningen placerat 16 hyresgäster med demensdiagnos på ett vanligt somatiskt boende som har 24 hyresgäster. Detta innebär en lägre personaltäthet och personal som inte är utbildade för att hantera personer med demenssjukdom.
Demenssjukdomen är inte möjlig att stoppa med nuvarande
behandlingar. Vården handlar om att bromsa sjukdomsutvecklingen och ställer stora krav på aktivering och anpassade verktyg för brukarna. Bland annat speciellt framtagna kalendrar och klockor.
Våra frågor till omsorgsnämndens ordförande är:
Värnamo 20230530
Emina Dautovic
Fjodor Eklund
På kommunfullmäktigemötet den 26 Januari i år fick vi ta del av slutredovisning av projekt Ny bussgata, projektnummer 0696_210024. Kommunen och länstrafiken har förbättrat
förutsättningarna för busstrafiken i tätorten. Redan då påpekade vi att taxesystemet skrämde bort resenärer. 42 kronor för en enkelresa är väl dyrt. Resenärer med månadskort och snarlika rabatter påverkas inte, men de resenärer som använder kollektivtrafiken mindre frekvent väljer bort detta alternativ.
Nu har Länstrafiken aviserat och kommer genomföra sparåtgärder som drabbar stadstrafiken i Värnamo. Det låga ”resandeunderlaget” anförs som argument.
Kommunstyrelsens ordförande Tobias Pettersson skrev i sitt svar på Länstrafikens besparingsförslag efter möte 1 – 2023-01-17 att Värnamo kommun vill poängtera vikten
av systematiskt långsiktig planering och tillsammans med Länstrafiken beakta vår samhällsplanering som syftar till att stärka resandeunderlaget för kollektivtrafiken i stort.
Behovet av ett väl fungerande stadsbusslinjenät är även kopplat till de stora åtgärder som finns beslutade i upprustningen av järnvägen Jönköping/Nässjö-Värnamo för att på sätt ge pendlande tågresenärer möjlighet att komma vidare från Värnamo C till både sjukhus och andra större målpunkter.
Vi i Vänsterpartiet vill att vi i Värnamo kommun tänker längre och större och föreslår attstadsbussens rutter förlängs i en slinga utanför Värnamo tätort. Förslagsvis kunde en buss gå i slinga från Hånger till centrala Värnamo och sedan från centrala Värnamo ut mot Hörle, Fryele, Golfklubben och in mot centrala Värnamo. Busslinjen skulle under sommarmånaderna kunna förlängas till Näsuddens badplats.
Vår fråga är:
Hur ställer sig kommunledningen till att uppvakta Region Jönköpings läns nämnd för trafik, infrastruktur och miljö (TIM) och framföra detta önskemål om att utöka kollektivtrafiken utanför Värnamo tätort?
Fjodor Eklund
Vänsterpartiet Värnamo
20230404
Värnamo kommun vill gärna framstå som en attraktiv arbetsgivare, men hur går denna ambition ihop med oviljan att bekosta arbetsskor och arbetskläder för personalen inom omsorgen?
I normala fall förväntas arbetsgivaren bekosta verktygen och inom omsorgen utsätts personalens kläder och skor för extra slitage, som personalen själva får stå för.
Hemtjänstpersonal bekostar själva såväl de ytter- som innerskor som de använder under arbetsdagen. Att personalen har separata innerskor, som de bara använder på jobbet tas för givet.
Det finns flera skäl till att dessa skor inte används i andra sammanhang, ex.vis hygieniska. Behovet av innerskor har förmodligen ökat då en hel del brukare av sparskäl sänkt
inomhustemperaturen.
Jag är medveten om att i fallet ytterskor kan det vara svårt att dra gränsen mellan privat bruk och användning i tjänsten. Har omsorgsnämnden funderat på att istället införa ett årligt skobidrag, vilket i så fall skulle vara en ersättning för slitage?
Frågorna är:
På vad sått ingår inte skor i omsorgspersonalens arbetsverktyg?
Är förvaltningen beredda att diskutera och förhoppningsvis bekosta omsorgspersonalens merkostnader för arbetsskor, trots att dessa inte betraktas som skyddsskor och inte omfattas av arbetsmiljölagens föreskrifter?
Fjodor Eklund
Vänsterpartiet
20230225
I kommunens Riktlinje för rekrytering står: ”Värnamo kommun ska attrahera, rekrytera, utveckla och behålla den kompetens som krävs för att möta medborgarnas behov”… ”Genom ökad medvetenhet och kunskap om vikten av en systematisk och väl genomarbetad rekryteringsprocess som inkluderar ett likabehandlingsperspektiv, minskar risken för felrekrytering”.
Kommunen använder sig av ett s.k. kompetensbaserat rekryteringsförfarande, vilket innebär att en behovsanalys görs. Denna behovsanalys syftar till att kartlägga:
• Innehållet i befattningen,
• Behov av kunskaper och kompetenser
• Fysiska och psykiska krav
• Utbildnings- och erfarenhetskrav som ska ställas på en blivande medarbetare.
Dessa punkter lämpar sig väl för att användas i ett formulärbaserat underlag, som en enklare sorteringsalgoritm kan köras på. I urvalsfasen finns inga behov av kunskap om namn, ålder, etnicitet, sexuell läggning eller annan personlig identitet.
Det normala nuförtiden är att ansökningar görs digitalt och via en plattform, som kan innehålla såväl frågor som funktion för bilagor. Med andra ord så matas ansökningarna in i ”färdig form”.
Något behov av manuell bearbetning i denna fas finns endast i undantagsfall.
Varför väcker jag då frågan om avidentifiering/ anonymisering av ansökningshandlingarna?
IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, har i flera rapporter påvisat att ansökningarna behandlas olika beroende på bl.a. etnisk bakgrund, kön, namn och ålder. Den mest uppmärksammade rapporten kom ut redan 2007 och byggde på uppgifter från 3 500 ansökningar till över 100 tjänster . Rapportens slutsats var att ” Resultaten visar att en rekryteringsordning med anonyma ansökningar ökade chansen att komma till intervju för både kvinnor och personer med bakgrund utanför västvärlden. För kvinnor finns även en ökad chans att bli erbjuden anställning, men vi ser ingen sådan effekt för personer med utländsk bakgrund ”.
Självfallet gäller förslaget till avidentifiering bara under urvalsfasen. I de slutliga intervjuerna handlar det om personliga möten, där även outtalade preferenser kommer göra sig påminda.
Ytterligare ett skäl för avidentifieringen är att risken för nepotism och ”vänskapskorruption” förebyggs. I småsamhällen som kommunerna i GGVV-regionen uppstår regelbundet misstanke om att vissa personer gynnats.
Fjodor Eklund
Vänsterpartiet Värnamo
20221201
Sedan den ryska invasionen av Ukraina den 24 februari 2022 har det lokala arbetet med organisering och krisberedskap intensifierats kraftigt i ukrainska städer och kommuner.
Ukraina har även uttryckt en stark vilja att närma sig Sverige och andra europeiska länder, att stärka sin demokrati och bekämpa den korruption som finns i landet. Samtidigt har svenska kommuner insett sin egen bristfälliga krisberedskap och att det på många sätt fattas åtgärdsplaner om en kris skulle inträffa i Sverige.
SALAR International (Swedish Association of Local Authorities and Regions ) är en del av Sveriges kommuner och regioner (SKR) som arbetar med utbyte mellan Sverige och andra delar av världen när det kommer till demokrati och lokal styrning. För utbyte med Ukraina finns ”United 4 Ukraine” med fokus på demokratiskt utbyte och hjälp till återuppbyggnad av krigsdrabbade städer.
Det finns också en djupare mening med vänortsutbytet med städer och kommuner i Ukraina. Efter kriget, vilket enligt våra förhoppningar slutar med att den ryska invasionen har slagits tillbaka, behöver Ukraina utveckla det civila samhället och stärka den lokala demokratin. Ett Ukraina som integreras med övriga Europa på olika sätt har en mycket bättre möjlighet att utveckla demokratin och bekämpa korruptionen.
För att stärka vår egen kommuns kännedom om krisberedskap och bidra till att ukrainska städer utveckla sin demokratiska förmåga är ett vänortsutbyte i Ukraina en ”win-winsituation” för båda ländernas befolkningar.
Därför föreslår vi:
Att utreda möjligheten att genom SALAR International etablera kontakt med en ukrainsk vänort.
Värnamo 2023-02-01
Emina Dautovic (V)
Fjodor Eklund (V)
De allra flesta kvinnor får sin första mens i tonåren och har den under en stor del av livet.
Mens har länge varit ett tabu som många gånger fyllts med skam. Men vi lever i en tid när det borde vara en självklarhet att frågan om kostnadsfria mensskydd i skolan finns med på
den politiska dagordningen. Skottland har redan infört gratis mensskydd i skolan och likaså förekommer det i en del kommuner i Sverige samt är på gång i än fler – det är hög tid att Värnamo kommun följer efter.
Det är både en klassfråga och en jämställdhetsfråga. Ingen ung tjej ska behöva missa skolan för att hon inte har råd med mensskydd och är orolig att mensen blöder igenom.
Hur mycket mensskydd någon behöver under sin menstruation ser olika ut, liksom hur ofta mensen kommer. Men säkert är att unga tjejer och kvinnor som får mens måste bekosta det själva. Menstruation är biologiskt och inte något som flickor och kvinnor kan välja bort.
Vänsterpartiet är ett parti som står för ett jämlikt samhälle och motionen är en del i vårt politiska arbete att bekämpa barnfattigdom. Det ska aldrig få vara en ekonomisk fråga för
unga tjejer om de har eller inte har tillgång till mensskydd. Vi vill därför se kostnadsfria mensskydd på Värnamo kommuns grund- och gymnasieskolor.
Vi föreslår kommunfullmäktige att besluta:
ATT kommunen utreder hur man kan erbjuda elever i grundskola och gymnasium kostnadsfri utdelning av mensskydd
Värnamo 2023-02-28
Emina Dautovic (V)
Fjodor Eklund (V)
Flera regioner och kommuner runt om i Sverige ger sina anställda möjligheter till förmånscykel, bland annat vår grannkommun Gnosjö och Region Jönköpings län. Genom
bruttolöneavdrag betalas cykeln av. Det finns ett stort intresse bland kommun/regionanställda. Erbjudandet omfattar olika typer av cyklar och är kostnadsneutralt för
arbetsgivaren. Dessutom finns det en modell där det företag som vunnit upphandlingen sköter all administration vilket ger minimalt med merarbete för arbetsgivaren.
Förslaget gynnar folkhälsan och bidrar till ett aktivt miljöarbete och minskat beroende av fossila bränslen. Dessutom kan det leda till minskad användning av bilar och en förändrad parkeringssituation, till det bättre, i centrala Värnamo. Förmånscykel är också en fördel som skulle öka attraktiviteten för vår kommun som arbetsgivare.
Den som är intresserad av ämnet kan läsa mer via Region Jönköpings läns hemsida: Förmånscyklar, varför och hur då? – En handledning för arbetsgivare
Med stöd av ovanstående föreslås:
att: vår kommun inför möjligheten till förmånscykel för sina anställda.
Värnamo 2023-02-01
Emina Dautovic (V)
Fjodor Eklund (V)